Styrelsen informerar

2024-09-30. 

Ett arbete med att laga Samfällighetens vägar planeras att ske under vecka 40-41. Vi har beställt en kranbil som lägger ut varm asfalt i potthålen och gör en så kallad provisorisk lagning. Varför det bildas potthål är oftast på grund av dålig dränering och i samband med temperaturskillnader kan isbildning göra att vägen går sönder. Därför är det viktigt att varje fastighetsägare ser till att diken och rör vid egen infart har fritt flöde. Vi ber trafikanter om ursäkt om vi står i vägen i samband med lagningen men hoppas att ni förstår att detta måste göras. Om det går, visa hänsyn till föraren och passera försigtigt förbi eller välj en annan väg runt.

Vägar som påverkas:

• Torsby Sjöväg
• Torsby Ringväg
• Kalvandövägen med flera.

På förekommen anledning…

vill styrelsen klargöra hur vi arbetar.

Styrelsen för Torsby samfällighetsförening är enligt lag skyldiga att tillämpa de regler som gäller i en representativ demokrati och som fungerar väl.

Det innebär att styrelsen, som valts av årsmötet (= medlemmarna), har mandat att efter eget omdöme sköta föreningens angelägenheter under verksamhetsåret, utan att fråga årsmötet vid varje enskilt beslut.

Enligt lagen om förvaltning av samfälligheter, stadgarna och anläggningsbeslutet ska föreningen sköta vägar, belysning, bad, bollplan och naturmark. Styrelsen tar del av alla bygglov enbart för att kunna bevaka att vägarna inte körs sönder vid byggnation och, om så är fallet, debitera skadan. Styrelsen har mycket sällan synpunkter på själva byggloven i sig, då de sällan påverkar vägen.

Av det följer bland annat att styrelsen inte har till uppgift att vid varje tillfälle, till exempel då bygglov söks, informera samtliga medlemmar om detta eller redovisa styrelsens åtgärder till följd av ansökan. Det skulle dessutom innebära en informations- och arbetsinsats av en omfattning som ingen medlem skulle uppskatta.

Vidare, när nybyggen planeras i grannskapet, till exempel på kommunens mark, är det den som svarar för byggplanerna, i detta fall kommunen, som skall informera de närmast berörda sakägarna om detta, inte samfällighetsföreningens styrelse. Det är också till kommunen som medlemmarna ska vända sig med synpunkter på alla byggplaner.

Styrelsen har inte till uppgift att vara språkrör för en eller flera enskilda medlemmar i samhälls-byggnadsfrågor; var och en kan och bör föra sin egen talan, gentemot kommunen eller andra myndigheter.

Styrelsen ansvarar endast för sina egna överväganden enligt mandatet från årsmötet.

Varje medlem har möjlighet att lämna synpunkter och ställa frågor till samfällighetsföreningens styrelse, men kan inte kräva att dessa synpunkter alltid beaktas. Medlemmarna kan vid årsmötet framföra sina synpunkter om de inte är nöjda med styrelsens skötsel av föreningen.

Samfällighetens styrelse arbetar ideellt och sammanträder regelbundet, cirka en gång per månad, under verksamhetsåret. Styrelsens medlemmar är alltid öppna för synpunkter på hur arbetet ska skötas, men föredrar att dessa synpunkter är väl genomtänkta och helst skickas till styrelsen via mail för att tas upp till beslut i demokratisk ordning vid kommande sammanträde. 

Information från kommunen om boendet vid Hemmesta Torp 1:4

Meddelande om kungörelse Hemmesta Torp 1:4

Post och Inrikes Tidningar kungörelse Hemmesta Torp 1:4

2008-11-11 Styrelsen yttrande över utställningshandlingarna för T1 och T2

Nedan finns styrelsens svar till kommunen insänt den 11 november tillsammans med styrelsens uppdaterade kommentarer.
Styrelsens insända synpunkter

Styrelsens uppdaterade kommentarer

2008-11-10 Styrelsen yttrande över utställningshandlingarna för T1 och T2

Läs styrelsens utkast till synpunkter på detaljplanerna för Torsby T1 och T2. Nedan finns även styrelsens kommentarer redovisas. Eventuella synpunkter tas gärna emot av styrelsen fram till och med måndag kl 18.00, 10 nov. och då via mail.
Styrelsens synpunkter

2008-06-15 Samrådredogörelserna för detaljplanerna T1 och T2

2007-11-05 Styrelsens insända synpunkter på detaljplanerna

2007-10-31 Styrelsens synpunkter på detaljplanerna

2007-07-11 Information från styrelsen

2006-11-13 Information från styrelsen

2006-11-13 Referat från styrelsemötet den 21 augusti

2006-06-06 Besök av kommunekologen Ann Hagström

• Kommunen är mest intresserad av hur vi sköter våra strandnära skogar och öppna marker, men vi bör helst inte avverka i områden med tunna jordlager. Sådan finns där berg går i dagen.
• När vi röjer för sly bör man spara några träd som ska svara för återväxten. Riset kan med fördel läggas kvar på strategiska platser, helst där det är fuktigt. Då bryts veden ned snabbare samtidigt som det är gynnsamt för skogens alla småkryp.
• Granar som skuggar ekar bör tas bort. Ekar behöver stå ljust för att trivas annars är det risk att de dör.
• Granar bör bevaras i branter som vätter mot norr, annars hade inte Ann så mycket över för gran. Bestånd med ask, asp, hassel och al ger en rikare miljö och bör alltid garanteras en återväxt.
• Det behöver finnas döda träd för att främja den biologiska mångfalden. Särskilt ek ger en speciell miljö som bara främjar vissa arter. Om de döda träden behöver tas bort av säkerhetsskäl, bör de helst ligga kvar och förmultna i skogen.
• Strandskog av al binder strandbrinken och är bl.a. viktig för att skugga vattnet och som biotop för fåglar och insekter. Typiskt för strandskogen är att al växer i buketter, som det är viktigt att värna. Man ska inte friställa enskilda alar utan behålla hela buketter. Om man måste ta bort al i närhet av sjöar och vattendrag för att få utsikt, bör det göras i de torraste partierna och det är bättre att ta bort träden i bälten än att röja glest.
• Ängarna bör slås regelbundet. Det slagna gräset bör också tas bort för att minska på näringstillförseln. Den magra marken gynnar ängsblomstrena. Nyponbuskar och sly som vandrar in på ängarna bör helst avlägsnas. Att ha bete på den öppna marken är fördelaktigt.
• Ann var tveksam till att spruta bekämpningsmedel på våra vägar för att få bort ogräset, men vi borde rådgöra med miljöavdelningen på Värmdö kommun.

Det är resurskrävande att hålla markerna i gott skick. Annrådde oss därför att noga tänka igenom vilken typ av skötselåtgärder vi kan ta på oss.

Ett alternativ till att restaurera träsket är att dämma upp den sanka marken som ligger till höger om Hemmesta vägskäl. Det skulle dels ge förutsättningar för ett rikt fågelliv, dels skulle marken fungera som en kvävefälla för Hemmesta träsk. För att få ett bättre underlag kommer kommunen att ta prover på undervattenvegetationen och ta råd av en miljökonsult som är specialiserade på att restaurera sjöar.